Har varit sjuk i ungefär en vecka och idag har jag legat hemma med 39-graders feber. Lyckades ta mig upp ur sängen och åka och hälsa på Anton. Efter det så skulle jag till ridskolan och träna inför julshowen då vi ska rida någon kadriljsak medans det är några småtjejer som ska göra något samtidigt. Visste inte riktigt om jag skulle stanna hemma eller åka och rida för jag hade feber och ingen energi alls i kroppen. Men jag åkte dit och jag red nog mitt sämsta ridpass någonsing, jag skojar inte ens, kände mej totalt misslyckad. De andra har hästar som dom fungerar tillsammans med, hästar som vill gå framåt. Jag fick ha skorka, jag har nog bara ridit henne en gång förut och det minns jag inte ens och det finns nog en anledning till att jag inte gör det. När jag började skritta igång henne så kände jag att hon var lite seg men sen vart hon värre. Försökte få henne att gå framåt men det gick verkligen inte. Sen ska vi göra någon slags volt i mitten så ska vi försöka synka den så att linjen mellan hästarna ska vara rak och jag går i näst längst ut i spåret och skulle alltså trava. Jag försökte få igång henne men de gick inte så bra. Jag bankade på henne, försökte smacka och använda spöet men hon vägrade. Det var helt seriöst som att rida på en sten, lyssnade varken på skänklarna eller tygeln. Sen om det är många personer jag inte känner eller vet vilka de är så blir jag tyst och blyg. Så jag höll på att skämmas ihjäl när jag inte lyckades. De två första gångerna vi provade rida hela programmet så hade jag lite ork för att försöka jobba och få henne att gå framåt men sen sa kroppen ifrån, var enda muskel gav upp.
Så när vi red volten så fick jag inte upp henne i trav så vi hamnade efter, så började dom fråga: kan du få upp skorka i trav? Kan du inte få henne att trava?
Så svarade jag att hon inte ville så sa dom att det är bara att försöka, det måste gå..
Då höll jag på att bryta ihop, eller varje gång det inte vart bra så var det nära på att jag gjorde det men den gången var värst. Jag klarade bara inte av det. Att se alla rida så bra, få sina hästar att gå framåt jättefint och där sitter jag och bankar på min häst som en liten 7-åring, med ingen ork i kroppen, med feber och kan inte ens få hästen att gå framåt. Jag skämmdes hur mycket som hellst. Det kan har varit det värsta jag någonsin har gjort. Ja kan mycket bättre men gjorde bort mig totalt. Skorka är en jättefin häst, men hon är inte någon häst som jag fungerar ihop med.
Att ett enda ridpass kan göra så mycket. Är helt besviken på mig själv och jag kan inte släppa det. Inte när jag vet att jag kan egentligen, men har gjort bort mig så jag verkar varavärldens pajas. Det förstörde min kväll..
Men Sandra då! Alla har dåliga ridpass och hästar de inte passar med och Skorka ÄR en svår häst! Dessutom var du ju sjuk :o Jag brukar alltid rida henne med sporrar, annars går det skitdåligt. Det kanske går lättare med sporrar för dig med? Och ingen tycker att du red dåligt, alla vet hur Skorka är :)